pausade livet i fem dagar och här står jag nu

 
Fångade den sista hösten i stockholm innan snön var ett faktum. Tog nästan inte en enda bild, skrev inte ned mer än två rader. Det är ovanligt, har alltid haft ett så starkt behov av att dokumentera livet runt omkring mig. Knäppt. Vi promenerade mycket och långt, jag och mina vänner. Vid middagstid berättade telefonen för mig att nu är dina sjutusen steg som du borde ta varje dag tagna och det kändes fint. Insåg att min kärlek för tunnelbanor inte delas med mina öron då varje liten tunnel ger mig lock för öronen.
 
 
Kom hem igår med en stökig väska och dadlar och julklappar. Har sedan dess endast skrivit religionsinlämning och hängt med Elias. Känner mig sådär skör som en blir efter att ha flugit hem från någonting bra och försöker återgå till verkligheten. Återkommer när jag vet hur det gick.

Kommentarer

Namn
Kom ihåg mig?

Mail


Blogg/hemsida


Kommentar


Trackback