Hanna. Arton år. Livrädd och skitskraj. Nyfiken. Organiserad. Gråter ganska ofta till filmer, tycker om film. Norrbotten. Kan inte sjunga men är bra på matematik. Introvert. Drömmer, ofta. Gillar porslin. Skriver, skriver, skriver.

att börja om

 
Dag ett avklarad och det känns bra det här med skola. Än så länge iallafall, kommer väl att börja vackla när prov och inlämmningar dyker upp som vanligt. Men just nu känns det bra. Vi har fått ett helt okej schema, jag har skåp brevid mina frendos och vi har pratat om hur sommaren har varit. Imorgon börjar lektioner enligt schema och som första lektion kommer jag ha duppelpass i skrivande. Rena drömmen alltså! Kommer att ha fyra skrivandepass den här terminen a la en timme, alltså fyra timmar skrivande i veckan. Låter hur nördigt som helst men jag älskar det.
 
Just precis nu sitter jag och försöker organisera upp mitt kaosiga liv i en ännu kaosigare bok. Vet liksom inte hur jag vill ha det, är det veckoplanering som är bäst? Dag för dag, eller månad? Finns ju så många bra sätt att hålla koll på tiden, det gäller bara att bestämma sig. Sen så dricker jag te också, ur en tekopp som jag fick av Elias mamma i födelsedagspresent. Så himla gulligt alltså, i min favoritfärg och allt! Kram

På upptäcksfärd

 
I onsdag så var jag och Johanna på äventyr i skolan. Vi tänkte att man efter snart ett år borde hitta ungefär överallt i skolan, den är trots allt inte sådär jättestor. Ack så fel vi hade. Det fanns hur många korriorer och ställen jag inte hade någon aning om att det fanns som helst och vi lyckades tappa bort oss ett antal gånger. Vi hittade jättefina turkosa skåp som råkade vara precis samma färg som mina skosnören och även min favoritfärg. Jojjan posar med sin allra swagigaste pose. Massa bilder på väggarna fanns det också, bland annat den här muren som Johanna klättrade upp på.
 
 
På något sätt lyckades vi hitta oss ända vägen till industri- och elprogrammen, som ligger på helt andra sidan skolan. Måste säga att det var tur att vi inte mötte så månnga människor (eftersom nästan alla redan hade slutat men inte vi), eftersom vi måste ha sett ut som två vilsna natursjälar som hade kommit helt fel. Mycket intressant och lärorikt var det iallafall. Vi gick runt, runt, runt och helt plötsligt var vi tillbaka där vi började (?!), fast det känndes som vi hade gått runt halv jorden och inte alls borde vara tillbaka.
 
 
 
Sedan kom den obligatoriska fönsterklättringen. Vår skola råkar ha väldigt många stora och fina fönster med rätt så breda karmar som man kan sitta på, för utom just i våran del av skolan. Såklar var vi då tvugna att klättra i detta stora fönster också (till vänster), fast än det låg ganska högt upp från marken. Som ni kan se på bilden som jojjan tog så hade jag lite problem (eller var jag en graciös ballerina? ingen vet).
Sista anhalten var estethuset, där det faktiskt är nästan omöjligt att gå vilse. Där satte vis oss i ett varmt fönster och pratade om livet. Johanna sa ett lurigt skämt, gjorde peacetecknet och skattade tillsammans med sin spegelbild. Okej, det kanske inte häne på riktigt, men visst ser det ut som det på bilden? Sedan slutade Johan och Elias sin tyska och vi gick och åt risgrynsgröt och hade matteprov. Det var en rätt rolig onsdag.

klimattal och kavajer

 
 
 
Veckans sista riktiga uppgift är avklarad med bravur: ett klimattal med tillhörande debatt och dresscode. Är så otroligt stolt över hur klok min klass faktiskt är och att jag själv överlevde det hela. Dessutom så ser de väldigt coola ut i kavaj.

kemiplugg och ben & jerry

 
Igår var en sådandär dag som började hemskt med bara blev bättre och bättre. Hade magont när jag vaknade på morgonen men åkte till skolan ändå för att inte misssa så mycket (nackdelar med att gå natur: man gör så mycket på dagarna att man får aldrig vara sjuk) och hoppades att det skulle bli bättre. Bättre blev det, men det tog hela förmiddagen. Eftersom det var fredag så bestämde sig mina classmates och jag för att äta pizza till lunch och det var väldigt gott. Kanske var det där någonstans magontet släppte, eller så var det när jag mötte Edwin på skolan lite senare.
Han hade en såndär finurlig min och gick med händerna bakom ryggen. När han kommer fram till mig så ger han mig en kram och stäcker fram en b e n & je r r y, till mig! Han är ju finast i världen alltså, alla förtjänar en Edwin i sitt liv.
Den han smälta lite innan jag kom hem, men himla gott var det ändå och p r e c i s vad jag behövde. Det passade även väldigt bra som pluggmat (är det ett ord?) eftersom jag har ett kemiprov att plugga till under helgen. Woho.

första skolveckan

 
atm: jag sitter hemma (vi slutade typ elva idag) med en enorm kopp te (födelsedagspresent från Elin!) och väntar på att Edwin också ska sluta. Han går samhälls och hade haft lektioner idag (haha skadeglädjen!!), men han skulle ta nästa buss.
 
 
Hej på er! Idag är det fredag och första skolveckan är avklarad, om man nu kan kalla det vecka. Igår, alltså första dagen, träffades vi bara och lärarna hade lite information och papper till oss. Jag var hur nervös som helst, men efteråt känndes det sjukt löjligt. Många känner jag redan, och de andra verkade trevliga + vi har ett hur chill schema som helst! Det tog max en timme, och medan jag väntade på bussen hem efter så gick jag en sväng på stan med Agnes och Tova.
Idag var ungefär likadant - information och tack och hej. Lektionerna börjar nästa vecka och vi har sovmorgon varje dag! Måste faktiskt säga att jag längtar, sjukt mycket. De här tre åren säger alla är de bästa i ens liv och jag är nog beredd att tro på dem.
 
Annars så längtar jag väldigt mycket till den 18 september, för det är dagen då vi ettor får våra datorer! Det ska bli så skönt, och jag tror att jag kommer ha ork och tid till att redigera fler bilder då (=fler bilder på bloggen) eftersom datorn jag är på nu ständigt klagar på att jag ska frigöra diskutrymme. Jag som är lat orkar inte riktigt göra något åt det, och det ska bli skönt att börja om från början med en helt ny och tom dator. Tills dess får ni helt enkelt hålla ut!

2011 - 2014

 
Samma klass, tre år.

tema random

 
Det här är min klass. I sjuan och åttan var ni min mardröm, men nu gör ni min dag! Nian är, om än det jobbigaste, bästa året hittils. Alla har liksom hittat sig själv och är mycket trevligare mot allt och alla.
9A - töntklassen. Bild från Tova.