b&w

 
 
 

profilbildsbyte

 
Ungefär en gång per årstid så brukar jag komma på idén/ha tid för/orka ta en ny profilbild. Det var ett tag sedan sist, så igår gjorde jag ett ryck och fotade några hundra bilder. De flesta av dem ser ut som de ovan hehe, men några blev ändå skapligt bra och jag är nöjd! (take that landet lagom och jantelagen)
 
Idag så stannade jag på stan efter skolan och fikade med min kära vän aka klasskompis Elin, något som var väldigt trevligt. Jag fikade på lunchen också lite faktiskt, och nu ska jag och fika igen. Typiskt att allt ska samla sig på en dag, men fika är ju alltid gott. Mi madre och jag ska om några minuter börja dra oss mot stan och stans coolaste café, Krokodil, för att lyssna på en föreläsning av Sara Kadefors. Det är hon som har skrivit saandor/ida, och det ska bli himla intressant. Tjingeling!

en dag i svampskogen

 
För en vecka sedan ganska precis så satte jag och min mamma oss i en bil med destination skogen.
 
 
Mamma är världsbäst på att plocka mycket svamp på hösten och vi han knappt kliva ur bilen innan hon var igång.
 
 
Första svampen! En karl johan eler möjligtvis björksopp, men de smakar lika (illa) båda två så det spelar inte så stor roll.
 
 
Vi rensade dem ute i skogen med en liten fin svampkniv.
 
 
Och totalt så blev det en hel korg med svampar som mamma sedan har torkat  i tvätttugen. Kram!
 
 

kemiplugg och ben & jerry

 
Igår var en sådandär dag som började hemskt med bara blev bättre och bättre. Hade magont när jag vaknade på morgonen men åkte till skolan ändå för att inte misssa så mycket (nackdelar med att gå natur: man gör så mycket på dagarna att man får aldrig vara sjuk) och hoppades att det skulle bli bättre. Bättre blev det, men det tog hela förmiddagen. Eftersom det var fredag så bestämde sig mina classmates och jag för att äta pizza till lunch och det var väldigt gott. Kanske var det där någonstans magontet släppte, eller så var det när jag mötte Edwin på skolan lite senare.
Han hade en såndär finurlig min och gick med händerna bakom ryggen. När han kommer fram till mig så ger han mig en kram och stäcker fram en b e n & je r r y, till mig! Han är ju finast i världen alltså, alla förtjänar en Edwin i sitt liv.
Den han smälta lite innan jag kom hem, men himla gott var det ändå och p r e c i s vad jag behövde. Det passade även väldigt bra som pluggmat (är det ett ord?) eftersom jag har ett kemiprov att plugga till under helgen. Woho.