lisebergsäventyr
Tredje dagen i göteborg aka dagen efter håkan aka dagen då vi åkte till liseberg! Fast vi började med att åka till nordstan för att kolla runt lite. Vi hittade en håkanutställning av en slump och Mattias fick äran att spela gitarr med självaste huvudpersonen.
Bilderna var från boken från förra gången han spelade på ullevi, en hel vägg var full.
Men det gick rätt bra att relatera till gårdagskvällen ändå. Tack själv!
Fina Elsa Märta och Annaclara + Mattias the fotobombare. När vi hade blivit less nordstan tog vi spårvagnen.
Lisebeeeeeerg! Vi hade som egentligen inte planerat det men eftersom Mattias skulle åka hem dagen efter passade vi på. Skoja inte vad trötta fötter vi hade dagen efter.
Tror aldrdig att jag åkt så galet mycket karuseller som jag gjorde den kvällen! Det var ca ingen kötid alls.
Bara att springa in liksom!
Om man skulle ranka karuseller skulle den här ↑ nog vinna. Känns ungefär som att åka i en torktumlare!
Det blev lite blött förstås, kolla bara på Elsa och Märtas ben (!!). Bad dem att posera lite snyggt sådär...
Fast då ville några fler vara med...
Och till slut blev det hela gänget. Linnea Mattias Nils Märta Elsa Annaclara och Elias. Är så glad att jag fick åka till göteborg med er.
Elias och Märta får avsluta den här dagen. Obs att bilden är tagen innan vi åkte atmosphere två gånger i rad och personalen spelade håkan högst upp. Snacka om att känna sig som kung över hela världen.
första dagarna i göteborg
Har hämtat andan i lite för många veckor men kan fortfarande inte riktigt greppa allt som har hänt. Jag har skrattat, jag har dansat och sprungit. Fallit 146 meter rakt ned och swishat orimliga mängder pengar. Och så har jag ju sett Håkan Hellström också, inte att förglömma. Ska försöka sammanfatta det här, både för er skull, men kanske mest för min egna. Vill inte glömma bort den här resan.
Vi tog tåget ned mot göteborg på fredagskvälen. Fram till stockholm fick vi liggvagn, men pga rälsproblem fick vi byta till sittåg den sista biten. På något sätt hade vi lyckats få tyst vagn och herre min skapare vad skönt det var! Sätena var liksom dubbelt så stora som normalt så det gick väldigt bra att sova där. Hela resan ned tog nästan ett helt dygn inkluderat tågbyte och allting gick väldigt smidigt.
Men innan det riktigt hade hunnit bli sådär kväll som på bilden innan gick ned på stan. Med anledning av håkankonserterna var det håkanfeber längs hela avenyn med citat på lyktstolpar och musik från restauranger. På hard rock cafe där vi åt middag hade servitriserna sjömnasdräkt och håkan boma ye spelades så högt att det knappt gick att prata. När vi var proppmätta och belåtna gick vi till trädgårdsföreningen, kollade på vuxna som dansade och njöt av att det var typ 25 plus på kvällen.
Dag 2 var håkandagen. Kändes så sjukt overkligt att sätta sig klockan åtta på morgonen utanför ullevi och vänta. Det var en evighet kvar tills vi skulle släppas in ju, fast det hade aldrig varit så nära. Trots att det var nästan outhärdligt varmt och trots att det blev kökaos i slutet är jag så glad att vi gjorde det. Man kommer varandra så mycket närmare när man köar på något sätt, som en intensivkurs i att bli bästisar.
Och hips vips var vi inne. Märta jag och Annaclara kände oss såhär ungefär. Dölyckliga.
Och så kom även evert taube och håkan och gjorde sin grej i nästan tre timmar. Kan inte riktigt bestämma mig ifafll duetten med miriam bryant eller fyrverkerierna var bäst.
Om det kändes surrealistiskt att köa till konserten var det ingenting emot känslan när den tog slut. Tror ingen säger det bättre än han själv gör: magiskt men tragiskt.